Vin(gligt)

Det är dagen efter den galanta trettioårsfest som gick av stapeln på Hotell Skansen i Färjestaden på Öland. Två av mina bästa vänner fyllde trettio år. Vänner som jag känt allt sedan åren var terminer . Då när sommaren var helig och nätterna var allt.  Vi har inte tröttnat på varandra än och tror inte vi kommer att göra det någonsin. Min present bestående av lite av varje samt en flaska Castello di fonterutoli blev en succé. 

Söndag 1/3. En dag som började tidigt med starten i Vasaloppet och fortsatte i en lång kavalkad av sport på TV. Vasalopp, femmil och Sampdoria mot Milan samt Inter- Roma i fotboll. Jag lyckades trots detta intensiva tv-tittande ge mig ut på en hurtig löprunda runt Stensö innan känslan av söndagskvällsförvridenhet genomsyrade hela atmosfären i lägenheten. Sedan mörkret lagt sig utanför fönstret har söndagskvällen präglats av en spännande bok, två timmars läsande i skumbad och riktigt bra bakgrundsmusik innan Beck. Boken för dagen har varit Spökskrivaren av Robert Harris. En thriller om makt, politik,dubbelspel och mord som är mycket spännande hittills. Spännande till den grad att två timmar kändes som en kort sekund. I bakgrunden har albumet The Rhumb Line med Ra Ra Riot , indie rock bandet från Syracuse, New York USA . Riktigt bra. Nu har Beck slutat och kvar av söndagen återstår det för mitt hem så obligatoriska Fotbollskanalen Europa.

Bästa låten med Ra Ra Riot är Can you tell. Ja bedöm själva....

Det här inlägget har jag inget vetenskapligt belägg för. Men jag upplever att det blivit  vanligare med vinkorkar som på någotsätt är deffekta . Samtidigt kan det vara så att jag är otursförföljd i mitt val av vinflaskor och dras till viner med defekt kork. Fler defekta korkar har medfört att processen med att öppna vin blivit mer riskfylld och komplex för att undvika kork i vinet.  Men dessa situationer har blivit vanligare i allafall för mig. Hur många känner igen sig i följande situation?

Korkskruven sjunker ned i korken och du gör dig beredd för att i ett litet kick dra upp korken och därmed få avsmaka ett underbart vin. Men ack nej. Det trilskas. Korken smulas eller faller i tusen bitar. Du får ta nya tag. Du skruvar. Du drar. Tar i. Men inget händer. Du svär. Beredd att ge upp. Öppna en ny flaska vin. Mer av korken smulas. Du lyckas ändock dra ur korken. Måtte inte kork hamnat i vinet eller att vinet på annat sätt blivit korkdefekt.

Korkdefekten är ett stort problem för vinindustrin och det sägs att 5-8% av världens flaskor är drabbade.  Korkdeffekten tar sin skepnad genom att en unken doft tonar upp ur ditt glas. Orsaken till korkdeffekt är det kemiska ämnet 2,4,6-trikloranisol.

 Upprop: Våga vägra defekta korkar, korkar som trilskas, smular sönder eller på annat sätt ger upphov till korkdefekt  på vinet

Passerar Södra Kanalgatan. Min kropp känns som en Piggelin, frusen. Fokuserat anstränger jag mig för att inte halka. I strålkastarljus sker en dans på konstgräset utanför Fredriksskans, det ser kallt ut. Jag kastar en blick och där precis i det ögonblicket inser jag att mina drömmar lämnat Kalmar för Milano. Detta då dansen med boll utanför Fredriksskans på framskottat konstgräsplan en kort sekund bytts ut mot något mer passionerat och stilfullt på San Siro  Tystnaden har bytts ut mot ett böljande sorl. Ensamheten har bytts ut mot ett publikhav av 80 000 förväntansfulla supportrar. Jag småler. När en bil tutar är jag tillbaka i Kalmar igen, Jag parerar en snöhög med något som kan liknas en tvåfotsdribbling.  Jag kastar en blick tillbaka. Strålkastermörker råder utanför Fredriksskans. Nu måste jag ta mig hem och ladda inför Derby della Madonnina. Jag hoppas Milan FÖRNEDRAR Internazionale. Forza Milan. Pato och Amborsini avgör.

Nu ska jag njuta av ett skådespel  som kommer att eka halvvägs till månen och San Siros gröna matta kommer att vara fylld av fler stjärnor än den klaraste natthimmel.

Så slutade matchen.

Något som påminde om La Mano di Dio - Guds hand hade en stor roll då Inter vann över Milan med två mål mot ett. Även en solklar straff dömdes bort för Milan.

Denna snöiga torsdagskväll har uteslutande handlat om bloggandet under en galant tillställning i Kalmarsalen.  Troligtvis kommer detta att smitta av sig på drömmen. Så från det, att John blund strör stjärnstoff i ögonen tills dess att mobilen kallsinnigt skriker ut ett "upp och hoppa" kommer jag Vin(gla) runt i drömmarnas land . Allt kommer inte handla om bloggen. Men den delen av  drömmen som gör det är nog tokigt grandios och tar form enligt bilden ovan. Ja vem kan trampa på en dröm...

Iväntan på nästa inlägg om vin gå gärna in och lyssna på Elin Ruth Sigvardsson som gjort en i mina ögon briljant coverversion av Lars Winnerbäcks låt Kom ihåg mig. Döm själva. Lyssna här

När det gäller idén om att dricka vin till semlor så lovar jag återkomma och berätta vilket alternativ det blir.

God natt vart du än är

Väl hemma i lägenheten insåg jag att något hade ändrats, varför jag iklädde mig rollen som dr Hill från serien Mord i sinne för att tränga in i psyket på den skyldiga bakom förändringen för att lista ut vad som förändrats. Vilket fungerade då jag med en skräckblandad känsla insåg att de tämligen verklighetstrogna kvistarna av något plastigt material placerade i en prydlig vas bytts ut mot en levande ört som behöver omsorg. I vasen stod en Orkidé med lappen som vittnade att det nu blivit min livsuppgift att trotsa alla odds och hålla Orkidén vid liv så pass länge att det inte blir som att gräva en grop åt alla veta-bättre-typer och därmed får ligga i ochskämmas tills jag dör.

 I mitt första försök att vifta bort allting med ett "hur svårt är det att hålla en orkidé vid liv" sprack det osäkra igenom på rösten, vilket inte är så konstigt då jag har ingen aning hur en orkidé ska skötas. Nu har jag dock tänkt lägga ned hela min själ i att hålla denna orkidé vid liv . För det är inte någon mening att ge upp då jag tror det bor en liten hjälte i varenda liten flopp". Snälla är det någon som har några tips om hur en orkidé ska skötas, för jag behöver alla tips och råd i världen för att få tyst på tvivlarna.

Misslyckas jag så har jag ivartfall försökt och då kan jag fira försöket med en smutt av något gott vin en helg framöver i goda vänners lag.

Idag hoppade jag morgonpasset i P3 när jag trotsade midvintermorgonen på väg till tåget, på spåret, som tar mig till jobbet. Istället tappade jag bort mig och tog mig till Öland i tanken med hjälp av boken Nattfåk i ljudboksformat som fyllde mina hörlurar. Sedan jobb jobb jobb.

I det tokigt frusna småland kom jag och tänka på den märkliga kaffeupplevelsen i Camden, London. Nyfiken som jag är fastnade jag för kaffet som bar svenskt namn. "Gamla stan latte" attraherade mig mest i kaffelistan och efter många om och men kom så en latte i halvstor skål fylld till bredden med allt som förväntas av en galant latte. En latte signerad Gamla stan skulle verkligen behövas i vädret av idag, snöigt och "bitter cold" , för att värma sig. Åter Nattfåk i lurarna och ljudet av snö under fötterna som Annika Norlin beskriver bäst i låten Arjeplog.

När jag väl är hemma får jag för mig att vinhyllan borde återfyllas och nu med lite spännande viner som ligger utanför 100-lapsträsket på Systembolaget. Jag fastnar för Le Cupole som jag beställer via vinklubben Carl Jan.
Le Cupole från Italien och Toscana kostar 289 kronor och beskrivs som "Kultvin från en av Italien och vinvärldens verkliga superstjärnor". Mina förväntningar är skyhöga. Upprymd skickar jag iväg beställningen och hoppas på att vinet anländer inom några dagar.

Kvällen tillägnas det svenska popundret och jag sitter bänkad framför Grammis. Mina favoriter är de som med jämna mellanrum dyker upp på bloggen. Behöver jag nämna Anna Ternheim? Dock tror jag att två andra popprinsessor kommer att regera nämligen Hello Saferide och Frida Hyvönen, men som sagt jag är svag för Ternheim och låten Summer rain. Årets liveakt torde bli Winnerbäck och sedan förtjänar Timbuktu en grammis. Menmen alla har inte samma smak som jag.


Sitter nu bänkad med en stor latte framför Grammis och kan inte lsläppa tankarna på hur vinet Le Cupole kommer att smaka men allra helst vill jag bara krypa ned under täcket med Nattfåk i öronen,.............

Grattis Anna Ternheim för Grammisen årets kvinnliga artist....

Årets första semla var därmed uppäten för min del. För att dämpa ångesten av denna ack så goda kaloribomb visar tvn upplösningen av Tour de ski. Min förhoppning är att delar av skidåkarnas fysiska ansträngning smittar av sig, småler. Med andra ord är en semla befogad för det tär på krafterna att utöva passiv hårdträning i tv-soffan. 

Om man får tro Anthelme Brillat -Savarin så gör upptäckten av en ny maträtt mer för människosläktets lycka än upptäckten av en ny stjärna.  Vilket jag upplevt i mitt lilla kök här i Kalmar, även om maträtterna där inte varit av Nobelfestskaraktär. Möjligen blir lyckan än större om fantasin flödar och en maträtt växer fram under situation outhärdlig, som att röra i grytorna för freden i ett krigshärjat land under FN-tjänstgöring.  Jag har  precis uppslukats av Fredskockarnas bok "I grytorna för freden". Under resans gång med att lägga allt fler sidor bakom mig har jag insett att John Lennons paroll Make love not War är ett mission impossible utan mat i magen.  Vet själv hur kinkig jag blir om jag inte får äta en stadig fruktost innan jobbet, som sedan följs upp av en god lunch. 

I grytorna för freden - om maten och livet under utlandstjänst är inte en vanlig kokbok utan någonting större,  ja en hunör till de yrkesmän som står ut med dåliga råvaror, sliten utrustning, brist på vatten samt värmen och trots detta lyckas mätta munnar som kämpar för freden runt om i vår värld. Jag syftar på hjältarna som tjänstgör som kockar i FN-tjänst.

Per Lennartsson & AnnKatrin Behrens har gjort ett stort arbete med att färdigställa I grytorna för freden och jag måste få lov att erkänna att det är den första kokbok som jag lusläst sida för sida.

Visste ni föresten att stjärnkocken Jan-Boris Möller har ett förflutet som kock i FN-tjänst...

Under rubriken Smått&Gott signerad Jessica Vitalisson i KalmarPosten hittade jag ett recept som verkar spännande. Nämligen receptet på Glöggsangria.

Glöggsangria, ingredienser till 10 glas

1 Flaska rödvin...
2 dl strösocker
1 paket glöggkryddor
1 st kanelstång
1 st pomeransskal
5 st nejlikor
1 krm ingefära
1 liter appelsinjuice
1 liter äpplejuice
1 st citron

Gör så här:

Värm vinet med socker och kryddor till sockret smälter.
Kyl och tillsätt fruktjuice och skivad citron.
Servera i glas med is.....

                                                               
"På en kullerstensgård vid Storgatan, mitt i Kalmar, höll en sommardag 1667 sadelmakare Christian Carstens och hans hustru Anna Hermansdotter stor fest. Parets nya, präktiga stenhus var klart. En vacker byggnad, stabilt gjord i gråsten och tegel, med tre våningar ".

När Sara Martinsson utbrisister i en enda lång britthyllning i P3-pop så låter jag radion stå på trots att det är en repris från gårdagen. Någonstans mellan Belle and Sebastian och  The Smiths smälter mina öron samman. Belle and Sebastian har just släppt ett nytt album och Stuart Murdoch når cultförklaring i lägenheten samtidigt som raderna ur låten med the Smiths aldrig slutar eka i huvudet.

"Oh, I havent got one And if a double-decker bus Crashes into us To die by your side Is such a heavenly way to die And if a ten-ton truck Kills the both of us To die by your side Well, the pleasure - the privilege is mine"


 När jag senare slår på tv briljerar Manchester United och jag kommer till insikt att jag i detta  virrevarv av bra brittiska influenser måste stoltsera med min egna lilla "britthyllning." Då detta är en dryckesblogg så tänkte jag därmed presentera den godaste ölen från de brittiska öarna som jag druckit senast utan att för den skull nämna Guinness och New Castle som är självskrivna.


Brewdog Punk IPA: I ett bryggeri som huserar i Fraserburgh, fem mil norr om Aberdeen i skotska Highlands håller småskalig ölmagi att skapas.  Ölet är gjort på extra ljus marris ottermalt och humle av sorterna nelson, sauvin, chinook och pacific gem. Ja jag är ingen vidare ölexpert men det här ölet är lika bra som öl som skottska Belle and Sebastians låt Sleep The Clock Around  är som låt dvs briljant. Köper ni den beskrivningen?

Som vinbloggare har jag alltid undrat vart de brittiska vinerna håller hus då detlyser med sin frånvaro på Systembolaget. På wikipedia får jag svaret.

"Vin från Storbritannien är viner framställda i främst England och Wales. Produktionen är fortfarande liten, men har ökat under senare decennier. Export förekommer knappast, eftersom den inhemska efterfrågan är hög i förhållande till produktionsnivåerna. Särskilt i södra England är klimatet tillräckligt gynnsamt för att det skall gå att odla vissa sorter av vinrankor utan alltför stora problem. Golfströmmen gör att sydvästra England, exempelvis Cornwall har milda vintrar, vilket underlättar vinodling. Den vintyp som brukar anses mest lyckad är mousserande vin. Man kan notera att det i England finns gott om kalkrika jordar, vilket är samma jordmån som i Champagne."

Jag får nog vänta innan vin från Storbrittanien dycker upp på bolaget med andra ord. Här följer en best of Storbrittanien enligt Vin(gligt)

Fotbollsspelare: Paul Gascoigne
TV-serie: Crocodile Shoes
Musik. The Beatles, Lennon, Belle and Sebastian, The Smith och The Libertines
Favorit författare: Douglas Noël Adams
Bok: Liftarens guide till Galaxen.
Listan kan göras oändlig.........................................................