2009-11-05
23:23:48
Budget blir till Lyx med brie.....
För en tid sedan skrev jag inlägget rubricerat "En lördag i azurblått, en kort notis om vinerna som dracks". Sedan blev det liksom lite väl tyst angående vinerna med ursprung Italien som provades där och då en lördag i oktober när det bjöds på höstlövsdans i ett Kalmar där solen står högt över taken och vinden har vänt. Vinerna på provningen var alla framställda på Sangiovese men hämtade från olika prissegment, med vinet för 85 kronor som det billigaste och vinet för något över 400 kronor som det dyraste. Jag börjar med att skriva några rader om det billigaste.
Boira Sangiovese. Vinet som under den blinda provningen figurerade i det första glaset. Vid denna typ av provning får inte vinprovaren veta vilket vin det är i glaset men genom att använda sig av olika ledtrådar i vinets utseende, doft och smak går det för en skicklig och erfaren vinprovare att ta reda på vad det är för vin i glaset.
Min första reaktion när det som i facit var Boira avsmakades var att jag kunde härleda skickligt hantverksmässiga godistoner i form av smörkola, vanilj och sötlakrits. Vinet bjöd till en början på en spännande och framfusig kryddighet i smaken. En smak som skulle falna men börja glöda lite smått igen senare under provningen. Att smaken på detta 85-kronorsvin falnade beror inte på att detta vin är dåligt utan snarare att det bleknade i jämförelse med de viner som visade sig vara dyrare. Detta redan innan facit presenterades och prisnivåerna avslöjades. De viner jag kommer att beta av i kommande inlägg och som dracks under samma provning lirade i en högre division... Boria Sangiovese fick därmed se sig passerad av de andra vinerna och för ett tag kliva av scenen för förmån till de andra vinerna. Men den vinner som är trägen....
...när ost serverades till vinerna så klev Boirat upp ur budgetträsket för att hastigt och lustigt plötsligt kännas lyxigt. För till en brieost som jag inte antecknade namnet på förvandlades detta vin till modell briljant och det kändes som om Boirat och brie "was meant to be" och helt plötsligt glödde Boirat igen dock inte ens inärheten av de andra vinernas klass men för 85 kronor och till en brie är detta ett klipp....
Boira Sangiovese. Vinet som under den blinda provningen figurerade i det första glaset. Vid denna typ av provning får inte vinprovaren veta vilket vin det är i glaset men genom att använda sig av olika ledtrådar i vinets utseende, doft och smak går det för en skicklig och erfaren vinprovare att ta reda på vad det är för vin i glaset.
Min första reaktion när det som i facit var Boira avsmakades var att jag kunde härleda skickligt hantverksmässiga godistoner i form av smörkola, vanilj och sötlakrits. Vinet bjöd till en början på en spännande och framfusig kryddighet i smaken. En smak som skulle falna men börja glöda lite smått igen senare under provningen. Att smaken på detta 85-kronorsvin falnade beror inte på att detta vin är dåligt utan snarare att det bleknade i jämförelse med de viner som visade sig vara dyrare. Detta redan innan facit presenterades och prisnivåerna avslöjades. De viner jag kommer att beta av i kommande inlägg och som dracks under samma provning lirade i en högre division... Boria Sangiovese fick därmed se sig passerad av de andra vinerna och för ett tag kliva av scenen för förmån till de andra vinerna. Men den vinner som är trägen....
...när ost serverades till vinerna så klev Boirat upp ur budgetträsket för att hastigt och lustigt plötsligt kännas lyxigt. För till en brieost som jag inte antecknade namnet på förvandlades detta vin till modell briljant och det kändes som om Boirat och brie "was meant to be" och helt plötsligt glödde Boirat igen dock inte ens inärheten av de andra vinernas klass men för 85 kronor och till en brie är detta ett klipp....
Kommentera inlägget här:
