Vin(gligt)

Det sägs att definitionen på ett gott vin är att det ska börja och sluta med ett leende. Utgår jag från den definitionen så sållar jag Beni Duilio Casetellani Riserva 2005 som kostar 129 kronor på Systembolaget till vin modell gott.

Det är ett tag sedan jag drack vinet nu, men jag minns att det var strax innan lucia. Kylan gick bärsärk i stan då som nu. Nästan så att man tvivlar på förespråkarna av klimatförändringar mot ett varmare klimat för att istället gå i ide i väntan på en ny istid. Men efter att skådat dokumentären om Ola Skinnarmos seglats till Arktiskt förstår man att isarna är i full gång att smälta bort. Jaja nu tillbaka till den där dagen i december innan lucia. Kvällen började med irländsk musik och en stämning som hämtad från Ps. I Love You inne på Pipes i Kalmar. Sedan tog en promenad vid till fortsättningen på resten av en galant kväll. I hemmets trygga vrå med trevligt sällskap, bland tusen julejlus, tomtar och andra använtspynt avnjöts ett italienskt vin till en ostbricka och choklad. Tänk om livet allid vore lika smutt.

Mellan samtalen, skratten och efter varje utläggning om artisterna som fyllde lägenheten med briljantpop ,för att ingen i sällskapet hunnit upptäcka dessa, hann jag med att njuta av vinet. Känna dess ypperliga kryddighet, småle  igenkännade när det för sangiovese så typiska tonerna av körsbär tog vid. Här var de till vinets fördel ej så dominerande som det ibland kan vara hos en sangiovese. Toner av mörk choklad, vanilj och lakrits som briljerade över en dov fatton passade friskt och ett galant val kvällen av den 12 december.

Låten som kördes flitigast på stereon den kvällen var mäktiga Airport Surroundings framförd av Loney Dear. Enjoy!