Vin(gligt)

Fredagseftermiddag av igår. Jag jobbar och sliter som sig bör djupt försjunken framför datorn. Klockan börjar närma sig tvåsnåret. Normalt denna tid brukar hemlängtan komma i samma takt som produktionsfolket  virvlar förbi i någon slags promenaddans styrd av doften från hemmets sköna vrå, de sneglar säkert på oss i kontoret och hånler i smyg åt mig som måste sitta kvar tills tåget går till Kalmar strax innan fyra.  När  min Iphone ljuder Winnerbäcks "Köpenhamn och överallt" ,vilket den gör så gott som varje dag, brukar jag särskilt på fredagar  i mitt huvud göra om texten till "en sak vet jag jag kommer att lämna jobbet och Emmaboda med ett dån när Kalmar och helgen står och bankar på dörren...". Denna fredag är det dock annorlunda eftersom jag själv har valt att stanna kvar i det lilla samhället då en after work med jobbarkompisarna stundar. Liksom värt att ge det en chans, dessutom är jag uppväxt med att aldrig säga nej till det sociala.

Dags för after work,  Jag måste säga att jag bär på en stor säck förutfattade meningar när jag hakar på de som är mer hemma i det lilla publiv Emmaboda har att erbjuda. Jag hade tänkt mig en publokal där allt var tyst och stilla som på kort och där allting var modernt runt sjuttiosju. Där alla smuttade på Mariestad i tron om att detta är den bästa ölen ever, ödsligt. Konstigt nog blev jag inte av med någon av mina förutfattade meningar utan säcken med sådana var snarare tyngre efteråt. Trist nog var vi bara sex stycken från jobbet som hakade på. Trevligt sällskap, men att sitta på en annars ödslig  och omodern pub, med ett utbud på tre sorters öl varav två var Mariestad  tär. När hemlängtan blev allt för stor och två Mariestad slunkit ned kändes det till och med som en bra idé att slita ned  något från väggen skriva Kalmar med stora bokstäver på detta och gå ut i kvällslugnet och lifta...som tur är var det inte en evighet fram till nästa tåg anlände Emmaboda för att ta mig tillbaka till Kalmar. Resten är en solskens historia för väl i Kalmar kände jag pulsen och log när jag passerade Lilla Puben. En pub med kanske 30 ölsorter mer än vilket hak som helst i Emmaboda. Jag kände liv liv liv massor av liv...

När jag kom hem igen så hade jag formulerat följande rad i min tanke; På listan "1000 saker som du egentligen skulle skitit i och haft kul i stället" så har jag nu bockat av "After Work i Emmaboda". Vilken tragedi, trots trevligt sällskap. Vem har egentligen bestämt att Mariestad ska vara byhålornas enda lysande stjärna på ölhimmeln i det här landet, för det ölet verkar ha någon slags monopol i alla fall i Emmaboda". Tror till och med en bykrog på bygatan i Högsrum på Öland en kulen vinterkväll i december kickar ut Emmaboda i ölutbudets gärdsgårdsserie och det med råge.

Jag vill inte dricka mycket men jag vill dricka gott. Emmaboda ger mig inte det alternativet...