2008-11-10
22:43:26
Miguel Torres Sweden - Använder sig av BMW:s modellprogram som metafor för sina viner.
Efter goda rekommendationer blev det ett besök hos Miguel Torres Sweden under Det goda Köket. Gentlemannen som representerade Miquel Torres Sweden var tämligen entusiastisk och lade fram en skön metafor för att beskriva vinerna som avsmakades. Enligt han så kunde Miquel Torres viner jämföras med BMW:s modellprogram på bilmarknaden. För på samma sätt som BMW har olika modeller för olika behov och i olika prisklasser har Miquel Torres viner som sträcker sig över samma spektra och vänder sig till olika segment.
Hos Miquel Torres avsmakades tre viner. Först ut var Torres San Valentin Red 2007 som enligt metaforen skulle motsvara 3-serien vid jämförelse med BMW:s bilar. Ett vin som är tämligen prisvärt och smakmässigt för tankarna till något vaniljaktigt. Enligt mig ett pratvin som inte bjuder på de där lilla extra finesserna men som inte heller gör bort sig då det är gott, behöver ju inte alltid vara mer komplicerat än så.
Som alla vet ligger det i människans natur att aldrig bli nöjd så vi provar vidare och höjer oss en klass. I våra glas hälls nu Torres Gran Coronas Cabernet Sauvignon upp, ett vin som har sitt ursprung i Katalonien i Spanien. Nu börjar det hända lite i glaset och vinet påminner om viner från Bordeaux på något vis med sin komplexa eftersmak. Toner av svarta vinbär är det jag känner omedelbart i smaken. Det här vinet skulle jag absolut gå och köpa och avnjuta till exempelvis oxfilé. Jag funderar i banor kring hur vinet står sig mot viner i närliggande prisklass. Vid tankebanans ände finner jag att det gör det mycket väl, även om jag måste erkänna att det finns viner som jag finner mycket mer spännande och godare. För att inte göra listan allt för lång nöjer jag mig med att presentera klassiker som Villa Santa och Alamos Malbec, med risk för att kännas tjatig, som krigar i samma prisläge. Prova själv och återkom om du är av helt annan uppfattning eller håller med. Please...
Mycket vill ha mera och till slut smuttar vi vinet från Miguel Torres som påstås motsvara lyxserie nummer sju på BMW språk, jag är inte någon tokig fan av BMW men förstår att vinet jag håller i min hand andas något förmer än de vi tidigare druckit. I glaset luftas Marimar Pinot Noir 2006 och utan några längre utsvävningar så är det här min favorit från Miquel Torres såhär långt, då jag inte har provat allt i deras sortiment. Givetvis beror det på sammanhanget vad vinet ska användas till men här och nu en dag i november 2008 låter jag mig förföras av vinet som i jämförelse med de andra två vinerna från Miquel känns lite vassare då en svag bris av "vårvindar-friska-leka-och-viskar" sköljs över mig för att stanna av lite för abrubt, sorry för utsvävningen. Jag är inte så himla hemma på Pinot Noir-viner men någonstans i bakhuvudet känner jag att Marimar Pinot Noir 2003 inte når upp till exempelvis Yering Station Pinot Noir som känns som ett mer galant val än Marimar. Rätta mig om jag har fel. Läs vad Aqua vitae har säga om 2002 års upplaga av vinet.
Hos Miquel Torres avsmakades tre viner. Först ut var Torres San Valentin Red 2007 som enligt metaforen skulle motsvara 3-serien vid jämförelse med BMW:s bilar. Ett vin som är tämligen prisvärt och smakmässigt för tankarna till något vaniljaktigt. Enligt mig ett pratvin som inte bjuder på de där lilla extra finesserna men som inte heller gör bort sig då det är gott, behöver ju inte alltid vara mer komplicerat än så.
Som alla vet ligger det i människans natur att aldrig bli nöjd så vi provar vidare och höjer oss en klass. I våra glas hälls nu Torres Gran Coronas Cabernet Sauvignon upp, ett vin som har sitt ursprung i Katalonien i Spanien. Nu börjar det hända lite i glaset och vinet påminner om viner från Bordeaux på något vis med sin komplexa eftersmak. Toner av svarta vinbär är det jag känner omedelbart i smaken. Det här vinet skulle jag absolut gå och köpa och avnjuta till exempelvis oxfilé. Jag funderar i banor kring hur vinet står sig mot viner i närliggande prisklass. Vid tankebanans ände finner jag att det gör det mycket väl, även om jag måste erkänna att det finns viner som jag finner mycket mer spännande och godare. För att inte göra listan allt för lång nöjer jag mig med att presentera klassiker som Villa Santa och Alamos Malbec, med risk för att kännas tjatig, som krigar i samma prisläge. Prova själv och återkom om du är av helt annan uppfattning eller håller med. Please...
Mycket vill ha mera och till slut smuttar vi vinet från Miguel Torres som påstås motsvara lyxserie nummer sju på BMW språk, jag är inte någon tokig fan av BMW men förstår att vinet jag håller i min hand andas något förmer än de vi tidigare druckit. I glaset luftas Marimar Pinot Noir 2006 och utan några längre utsvävningar så är det här min favorit från Miquel Torres såhär långt, då jag inte har provat allt i deras sortiment. Givetvis beror det på sammanhanget vad vinet ska användas till men här och nu en dag i november 2008 låter jag mig förföras av vinet som i jämförelse med de andra två vinerna från Miquel känns lite vassare då en svag bris av "vårvindar-friska-leka-och-viskar" sköljs över mig för att stanna av lite för abrubt, sorry för utsvävningen. Jag är inte så himla hemma på Pinot Noir-viner men någonstans i bakhuvudet känner jag att Marimar Pinot Noir 2003 inte når upp till exempelvis Yering Station Pinot Noir som känns som ett mer galant val än Marimar. Rätta mig om jag har fel. Läs vad Aqua vitae har säga om 2002 års upplaga av vinet.
Egen tolking av Miquel Torres och metaforen kring vinet och BMW-bilar.
Kommentarer:
#2:
Mikael Harmander
Låter galant att vår lilla vinvandring på mässan fick dig att öppna ögonen för bra viner, sedan behöver man inte gå upp i pris till fullt så höga nivåer som det sista vinet vi drack låg på
Kommentera inlägget här:
Jag kan bara konstatera att jag inte riktigt kan sätta samma ord på smak och lukt på de viner vi provade som du. Men efter ett test som detta så kommer jag att prova lite mer vin över 70:-.