Vin(gligt)

Passerar Södra Kanalgatan. Min kropp känns som en Piggelin, frusen. Fokuserat anstränger jag mig för att inte halka. I strålkastarljus sker en dans på konstgräset utanför Fredriksskans, det ser kallt ut. Jag kastar en blick och där precis i det ögonblicket inser jag att mina drömmar lämnat Kalmar för Milano. Detta då dansen med boll utanför Fredriksskans på framskottat konstgräsplan en kort sekund bytts ut mot något mer passionerat och stilfullt på San Siro  Tystnaden har bytts ut mot ett böljande sorl. Ensamheten har bytts ut mot ett publikhav av 80 000 förväntansfulla supportrar. Jag småler. När en bil tutar är jag tillbaka i Kalmar igen, Jag parerar en snöhög med något som kan liknas en tvåfotsdribbling.  Jag kastar en blick tillbaka. Strålkastermörker råder utanför Fredriksskans. Nu måste jag ta mig hem och ladda inför Derby della Madonnina. Jag hoppas Milan FÖRNEDRAR Internazionale. Forza Milan. Pato och Amborsini avgör.

Nu ska jag njuta av ett skådespel  som kommer att eka halvvägs till månen och San Siros gröna matta kommer att vara fylld av fler stjärnor än den klaraste natthimmel.

Så slutade matchen.

Något som påminde om La Mano di Dio - Guds hand hade en stor roll då Inter vann över Milan med två mål mot ett. Även en solklar straff dömdes bort för Milan.